Bob Hansson
Ville uppmärksamma alla fans att Bob Hansson är med i Musikhjälpen09 i P3 och SVT2 JUST NU! Gogogo!
Forumsverktyg
Sida 1 av 1
-
-
19 december 2009, 17:56
av sagoro
#87317
Jag kom på att tipsa om det här i sista sekund.. Men, på denna sida kan man läsa och lyssna, tror jag. Leta lite bland inläggen. Vet ej om det är "rätt" klipp ute än, men det kommer nog inom kort i såna fall.
För övrigt: Musikhjälpen är ett superkul program, uppmanar alla att lyssna! Med eller utan Bob.
För övrigt: Musikhjälpen är ett superkul program, uppmanar alla att lyssna! Med eller utan Bob.
-
-
19 december 2009, 19:55
av mikel
#87323
Inte uppe än, men det kanske kommer! Kan ju passa på och tipsa om lite andra Bob Hansson-saker:
- Uppläsning av Bob, filmat av mig: http://www.youtube.com/watch?v=sv9bSZVG_GI
- Där Bob Hansson har förekommit i forumet: search.php?st=0&sk=t&sd=d&keywords=bob+hansson
- Diskussion om Bob Hanssons bok "Här är vi": viewtopic.php?f=4&t=3820
-
-
23 december 2009, 11:21
av cobain
#87420
En kompis till i det populärkulteruellt teatraliska showbizzet påstår att Bob fixade till hans dyslexi med sin helsingborgska vardagssubversivet, det att inte censurera sig. Att man vill knulla sin mamma eller vad det nu kan vara, som man kanske tycker är politiskt och moraliskt dåligt.
Hur det gick till hade min polare inget bra svar på, åtminstone inget går att härleda till någon för oss känd pedagogik. Alla har ju hål i sig som är svåra att fylla men rätt som det är händer det i det mänskliga mötet, oss Martin Buber-ister emellan.
För mej är Bob som en mix mellan Keith Richards utan att vara för mycket rockstar och Stefan Sundström utan sin trubadurgitarr. Dagiskladdiga bilder i ord, med mycket färger och sin obetvingade, obevingade, tilltro till poesin som något viktigt.
Bob känns i mej som en obespeglad öppenhet i viljan att omfamna världen som en gångbar fejk om lyckan i en kall tid. Han är en hejdlös lögnhals i ekorrhjulet långtbortifrån en gråtrist odbyggarkamrerpoet
Hur det gick till hade min polare inget bra svar på, åtminstone inget går att härleda till någon för oss känd pedagogik. Alla har ju hål i sig som är svåra att fylla men rätt som det är händer det i det mänskliga mötet, oss Martin Buber-ister emellan.
För mej är Bob som en mix mellan Keith Richards utan att vara för mycket rockstar och Stefan Sundström utan sin trubadurgitarr. Dagiskladdiga bilder i ord, med mycket färger och sin obetvingade, obevingade, tilltro till poesin som något viktigt.
Bob känns i mej som en obespeglad öppenhet i viljan att omfamna världen som en gångbar fejk om lyckan i en kall tid. Han är en hejdlös lögnhals i ekorrhjulet långtbortifrån en gråtrist odbyggarkamrerpoet
-
-
23 december 2009, 12:16
av mikel
#87422
cobain skrev:Bob känns i mej som en obespeglad öppenhet i viljan att omfamna världen som en gångbar fejk om lyckan i en kall tid. Han är en hejdlös lögnhals i ekorrhjulet långtbortifrån en gråtrist odbyggarkamrerpoet
*haha* lite osäker i detta om du tycker han är bra eller dålig? "odbyggarkamrerpoet"?
Själv har jag sett Bob live flertalet gånger, och det måste sägas: han kan konsten att äga en scen. Han får med sig publiken och tar speciellt väldigt väl hand om situationer som uppstår. Om någon kommer in sent, mo någon går, om någon hostar, om det hörs ambulansljud i bakgrunden, allt blir till saker som han spontant tar med i showen och gör till något roligt.
Sedan om hans böcker: mycket är enastående fantastiskt bra. Och jag överdriver inte. Har dock bara än så länge läst hans poesi.
Logga in för att skriva!
Vilka är inloggade
Användare som besöker detta rum: Inga registrerade användare och 1 gäst