Hur lång är en diktsamling?

Hur lång bör en diktsamling vara innan det kan anses vara legitimt att kalla den för just "diktsamling"? Hur många dikter? Hur många ord? Hur lång bör den vara för att ett förlag skall intressera sig för den?

Någon som har några tankar kring detta?

[mikel]

Jag tror att om det är en samling av dikter man skickar in, dvs där dikterna i sig kanske inte har så jättemycket med varandra att göra, så behöver omfånget vara större. Är det man skickar in väldigt sammanhållet, så att de sammantagna texterna upplvs som en helhet, så kan omfånget vara kortare.

Jättenyfiken, hur tänker du då? Varför behöver omfånget vara större för att dikterna inte har totalt samband? Min tanke med omfång handlar först och främst om det kommersiella. När man håller boken i handen i bokhandeln eller på biblioteket så behöver man tänka "Ah, dethär är verkligen en bok.".
Egentligen urtöntigt absolut. Vore skönt med en bok som bara hade en enda sida. Fast ok ganska opraktiskt om man ska på en liten tågresa och behöver ha med sig 150 böcker ;)

Glimten: manuset ligger fortfarande hos ett par förlag. Så jag är inte utgiven med den diktsamllingen, inte än.

[Gästbok Texter Profil]

Jag tror att om det är en samling av dikter man skickar in, dvs där dikterna i sig kanske inte har så jättemycket med varandra att göra, så behöver omfånget vara större. Är det man skickar in väldigt sammanhållet, så att de sammantagna texterna upplvs som en helhet, så kan omfånget vara kortare.

Jättenyfiken, hur tänker du då? Varför behöver omfånget vara större för att dikterna inte har totalt samband? Min tanke med omfång handlar först och främst om det kommersiella.

Jag tänker inte alls egentligen. :-)

Egentligen spekulerar jag bara utifrån vad jag själv hade tänkt om jag haft ett förlag. Och om någon skulle skicka in ett dussin dikter till mig, och dessa dikter var helt disparata, så skulle jag känna att detta inte var en helhet, inte en bok.

För att förtydliga så låt oss ta till ett extremexempel. Dussinet dikter består av 2 limerickar (båda om Gränna), en haiku om en gammal tax, 4 långa julklappsrim, en kärlekssonett och 4 dikter på fri vers där 2 av dem är naturlyrik och 2 handlar om hur momsen gör det svårt för en småbarnsmamma. I detta fall finns inget som håller samman samlingen, mer än att det är samma författare.

Men om dussinet dikter hade haft någon typ av tema, och inte spretat formmässigt, så hade samlingen haft en helhet. Då hade det inte bara varit 12 olika dikter, utan även varit ett verk i sig. Och därför mer intressant att ge ut som bok. Därför skulle jag ha lättare att acceptera en kort samling på 12 dikter (och ca 50 sidor).

Om dikterna som skickades in var disparata (kanske inte som i mitt extremexempel) så skulle jag i så fall vilja ha många fler dikter för att i så fall dels kunna skapa någon typ av form, teman, inom denna samling, dels kunna spegla ett författarskap. Det finns ju stora samlingar med väldigt olika dikter, men dessa samlingar brukar heta något i stil med "Samlade dikter" av en poet.

Nåja, för att avsluta ett långt svar, så kan jag ju också säga att jag aldrig skulle ge ut en "Samlade dikter" av en debutant. Skulle jag (som förläggare) stå med 30 dikter av en debutant så skulle jag nog vilja ha någon typ av helhet i dem.

Blev jag lite tydligare?

[mikel]

Japp, tydligare, men jag fortsätter ändå att fundera ;)

Helhet tycker jag är ett rätt svårt begrepp, särskilt när det handlar om poesi. Ok i extremfallet blir det lättare, olika: former, innehåll, budskap. Då är det inte mycket till helhet. Men tex innehåll kan ju framkomma i undertoner, i det outsagda. Jag kan skriva naturlyrik fast det egentligen är en allegori för en politisk händelse. Osv. Osv.

Det är det ena. Sedan funderar jag på varför tema behövs över huvudtaget. Är det bara kommersialismen som lyser igenom igen? (=mycket lättare att sälja en bok med ett väldigt avgränsat specifikt innehåll)
Ursäkta om jag ställer lite svåra frågor. :)

[Gästbok Texter Profil]

Helhet tycker jag är ett rätt svårt begrepp, särskilt när det handlar om poesi. [...] Men tex innehåll kan ju framkomma i undertoner, i det outsagda. Jag kan skriva naturlyrik fast det egentligen är en allegori för en politisk händelse. Osv. Osv.

Absolut är det så. Och tema behöver ju heller inte betyda "klimatproblematik", "uppväxtproblem" eller dylikt. Det kan finnas något underliggande, mer diffust, men ändå märkbart.

Och många gånger skriver poeter om samma sak hela tiden, så där är det lätt att finna tema.

Det är det ena. Sedan funderar jag på varför tema behövs över huvudtaget. Är det bara kommersialismen som lyser igenom igen? (=mycket lättare att sälja en bok med ett väldigt avgränsat specifikt innehåll)

Nej, det tycker jag inte. Snarare handlar det om vad som är verket, och om det finns två verk i ett. Dvs varje dikt kan ju ses som ett verk, och är det i sin egen kraft, men om du samlar 50 dikter inom samma ram så kan man även se denna ram, denna helhet, som ett verk. Och jag tycker att det kan finnas anledning att tänka på just helheten som ett verk i sig också. Och då måste man ju samtidigt fundera på vad man vill säga med detverket, med helheten.

Går du på restaurang och beställer en meny så få du sällan Kött- och Västerbottenpaj som förrätt, indisk "het som helvetet" vegetarisk gryta som huvudrätt, och feta larver (delikatess i urskogen i Sydamerika) som dessert. Man försöker komponera menyn för att få en angenäm helhet.

Så det handlar inte om kommersialism (gör det någonsin det när det gäller poesi) utan om att ge läsaren något mer än summan av delarna. Och ger du läsaren en bok, så ger du henne en helhet. Tänk därför igenom helheten också.

Ursäkta om jag ställer lite svåra frågor. :)

Fråga på du. Svåra är frågor bara då jag inte kan svara på dem. ;-)

[Gästbok Texter Profil]

Det vore bra härligt att ge ut en bok (inbunden) med bara en dikt på en sida!
/J

Har inte det gjorts? Tjockare böcker med i princip tomma blad. Minns att vår lärare för många år sedan talade om en bok vars hela innehåll bestod av ett enda ord: "GIIIIIIIIIIVVVAAAAAAAAKT!" utspridd på ett antal sidor. Anything goes. Så länge man lyckas få ett förlag till att nappa på idén...